Oliver och fiskarna

Ikväll tog det 3 timmar att natta lillen... Pust, pust, pust. Nu är jag MYCKET sugen på att testa kvällsgröt, men ska ändå vänta på välsignelse från BVC.

Idag har Albert och jag träffat mammorna från föräldragruppen och deras bebbar. Vi har verkligen haft tur med föräldragänget, alla är helmysiga och det är alltid grymt kul att träffas!

Men att man kan då inte låta bli att jämföra hur långt alla kommit i utvecklingen (som i Solsidan) och lite bekymrad blir jag nog av Abbes ovilja att rulla. Har jag gjort något galet? Råkade jag skrämma honom då han vände sig senast? Bäst att han sätter igång snart annars får vi köra vändningsbootcamp här hemma :)

Igår fick jag då världens pepp att se över rutinerna vid läggdags men även amningsrutinerna på dagen. Om han är hungrig kan jag försöka öka produktionen och se om det funkar. Sen ska jag även höra mig för på nästa träff om jag kan börja ge honom kvällsgröt för att underlätta sovandet. Känner peppen!

Själv mår jag som bäst då jag har rutin och schema om dagarna, något som saknats sista tiden. Så nu kör vi Rutiner 2.0 delux i kvadrat!

Lillen blir snabbare och säkrare när det gäller att greppa saker och allt som finns inom räckhåll är intressant. Han drog nyss ner en hög ned kläder som låg vid skötbädden och igår höll han på att få tag i Hannes tallrik. Dags att börja tänka barnsäkerhet nu!

Idag har jag/vi firat min första mors dag. Hannes överraskade mig med ett jättefint kort och jag blev alldeles rörd <3 Sen trollar han fram en ask med ett par helt fantastiska örhängen! Min älskade underbaraste <33333 Vilken fantastisk första mors dag!

Albert har varit med på sin första pick-nick i det gröna. Det var lite halvtråkigt och han ville inte sitta still så värst länge. Men det var härligt ändå!

Bild nr 1. Så här lämnade jag Albert
Bild nr 2. Så här hittade jag honom 3 minuter senare.

Jag börjar förstå varför många småbarnsföräldrar lovordar gåstolar. Abbe vill inte sitta längre, varken i famnen eller i sittern. Att ligga på golvet går bra en stund men han blir fort uttråkad. Än är han kanske lite väl liten men det blir tufft om ett tag att hitta sätt att underhålla honom. Vi har hur som helst inte möjlighet att ha en gåstol i vår lilla "lägga", pojken skulle ändå inte ta sig någonstans. Däremot är vi numera ute efter en barnstol. Vi tänkte starta med en Antilop från Ikea och kanske gå vidare till tripp trapp då han blir äldre och vill börja klättra upp och ner.

Ursch vilket dåligt humör jag var på igår! Jag var millimeter ifrån att lägga ut Oliver till försäljning, kvävde lusten att sparka i saker fler än en gång. Jag vet inte vart det kom ifrån men jag vet att det försvann när jag pratat med mamma och mäklaren varit på besök (vi gjorde en värdering av lägenheten). Kan tänka mig att sömnbrist spelar en viss roll till mitt dåliga humör. Albert har inte bara varit svår att lägga, han har sovit som en kratta de senaste nätterna. Nu har jag uteslutit tänder, funderar istället på om det är ett utvecklingssprång eller om han helt enkelt är hungrig? Han är ju en stor kille liksom :)

Det är så vackert väder idag, bara synd att H har blivit sjuk :( Jag och Abbe får försöka roa oss själv. Lillkillen har då hittat något att roa sig med, han har just hittat sina fötter upptäckte jag imorse!

En annan sak jag såg igår är att nu snart vänder han sig från rygg till mage (mage till rygg har han gett upp för länge sedan). Han gungar och tar sats med benen, men armen är i vägen. Tyvärr kommer den nog fortfarande att vara i vägen då han alltid ligger med händerna inkörda i munnen. Hungrig? Eller är det tänder i alla fall???

Dagar som denna blir jag nästan arg för att vi inte har hus. Att ta sig ut blir ett helt projekt istället för att vi hade kunnat bara knalla ut på gården med en filt. Jag försöker vara positiv men ibland känner jag att vi motarbetas av den här staden. Jag får inget jobb och vi hittar inget hus, är det kanske inte meningen att vi ska bo här?

Tycker Albert är extremt svår att natta nu förtiden. Innan kl 19 är han tvärtrött så jag försöker skynda mig i säng med honom, sen kan han sova en jättekortis för att sen vakna och bli pigg, eller så blir han pigg så snart jag lagt honom i spjälsängen. Det enda som fungerat är att låta honom snutta på mig tills han somnar (=inte optimalt). Så ni som har eller har haft småbarn, hur och när hade ni nattat en 4 månaders bebis?

På BVC har man tjatat om läggningsrutiner, någon som har något bra tips på sånt? Jag är ju själv ett stort fan av rutiner men fixar inte att få in några inför Abbes läggning. Jag lägger skulden på vårt ytterst lilla boende (det är inte lägenhetens fel, jag vet). Det är svårt att markera att nu är det kväll när vi gör allt på samma ställe. Vi har försökt med bad, men det gör honom bara piggare. Please ge mig lite tips!

Jag vet inte vad jag gjort med Alberts små naglar, de har blivit sylvassa. Jag filar och filar och filar och de växer och växer och växer. Så därför ser har ut som en gangstergrabb i fejset just nu, med klösmärken lite här och var.

Albert fick två mössor av mormor då vi var i Luleå. Han är så brutalt söt i dem båda två! Han är dock lite skeptisk på bilderna, varför ska jag ha på mig mössa inomhus liksom?!

Vi är lite hängiga här hemma, iaf mamma och pappa, Albert är en glad go'skit som vanligt :) Vet inte om det är nå magkrångel på G, jag är iaf slut i kroppen och har noll energi. Jag och Abbe skulle egentligen ha gått till öppna förskolan idag men jag tror vi hoppar det, ifall vi bär på någon smitta.

Istället kollar vi prinsessdopet och övar oss på att sitta. Det är inte helt lätt, Abbe vill gärna luta sig lite väl mycket framåt :)

Alltså idag... Bläää. Idag hade jag nästan kunnat vara utan. Inget speciellt har hänt, allt har bara gått precis tvärtemot vad jag ville. Det härliga vädret hade potentiellt kunnat göra detta till en bra dag, kanske det just därför känns ännu mer irriterande att den här dagen bara varit skit.

För att ta några exempel, vi skulle gå en långpromenad idag men Abbe hann bli för trött och istället för att vilja sova skrek han halva promenaden. Innan vi gick iväg skulle jag göra kaffe att ta med, vilket jag inte hann dricka för att Albert skrek och jag blev kissnödig efter halva vägen. Iofs hade jag missat pluggen till termosen så kaffet var ljummet och hade läckt lite grann så det var väl lika så bra. När jag skulle lägga lillkillen ikväll råkade jag somna och vaknade för 20 min sedan, wtf ska jag göra nu? Så fett ooooonöööödigt!!!!!!

Den enda som känns bra är att imorgon kan inte bli annat än bättre än idag...

Jag behöver lite råd. Albert har ju vänt sig från mage till rygg hela tre gånger men det var säkert 4 veckor sen sist. Varför vill han inte vända sig mer? Så fort jag lägger honom på magen en stund håller han upp huvudet ett tag sen åker näsan ner i golvet och han blir förbannad. Är det någon som har något tips på hur jag ska motivera/ stimulera honom till att vilja rulla igen?

En ny grej han dock har börjat med är att försöka nypa mig i näsan, ibland när jag ammat och ibland när vi busar på golvet. Sen har han ju börjat träna på att sitta själv med amningskudden som stöd. Det är han däremot hel taggad på att lära sig och vill knappt sitta i sittern längre eftersom han inte sitter tillräckligt upprätt i den. Plutten min <3

I tisdags åkte Hannes till Gällivare på jobb och då passade jag och Abbe på att hälsa på i L-town. Jag och mamma hade en helmysig dag tillsammans och på kvällen kom brorsan och förgyllde tillvaron. Åh va mysigt det var, jag bara älskar min familj!

Men det fanns ett mål på himlen, lillkillen blev nämligen sjuk på tisdagseftermiddag. Jag märkte att han inte riktigt var som vanligt på morgonen innan vi körde upp, trött och lealös i kroppen. Jag trodde dock inte det var nå mer än att han var trött. På eftermiddagen kände vi dock att han började bli varm och mycket riktigt hade han feber. Min mamma gjorde en heroisk insats då hon tog cykeln och hojjade iväg för att köpa supp-Alvedon. Så tack gode gud för att jag var hemma i Luleå och mamma kunde instruera mig i hur man stoppade in supparna, hade jag varit själv hade det varit total kaos, nu blev det bara halvkaos då Albert satte igång och bajsade just som jag höll på och stoppa i den :) Men sen var det inte mycket mer med det, Albert var gnällig hela kvällen men jag hade ju gott sällskap så det gick bra ändå. Men på onsdagsmorgon då blev det hemskt!

Albert sov länge så jag hann gå upp innan han vaknade, men då han vaknat och jag tog upp honom för att byta till vanliga kläder började han skrika hysteriskt. Jag har ALDRIG under hans 4 månader långa liv hört något liknande och jag blev skitskraj. Han blev helt stel i kroppen och bara vrålade för allt vad han förmådde, lät som att han hade ont, Fruktansvärt ont..... Åter igen fick jag vara tacksam att jag befann mig hos mamma för hon tog tag i saken och ringde vårdcentralen då jag var för förtvivlad för att kunna göra det. Vi åkte dit trots att det hysteriska anfallet gav med sig efter att vi ringt och feber hade också gått ner. Jag ville att det skulle kollas upp om han hade en infektion som gav upphov till skrikandet, det var ingenting så varför han blev så hysterisk det får vi nog aldrig veta. Det viktiga är att han blev frisk så snabbt och vi kunde åka till pappa där vi hade en supermysig kväll med god mat och gott sällskap.

Abbe mår fortfarande bra och har varit sitt vanliga glada jag idag. Jag var först så säker på att det var tänderna som spökade, alla tecken finns där! Dräggel och bitande på allt, sen kom febern och konstigt bajs, men inga tänder är i syne än!? Jag är glad så länge de håller sig borta men samtidigt vill jag inte att Abbe ska behöva ha ett utdraget lidande ( om det nu är tänder på gång).

Idag har Albert och jag fyndat saker till sångpåsen. Vi hittade Bocken Bruse och Ekorrn som satt i granen. Sen tidigare har vi Valpen min och Hoppe Hoppe Hare.

Är det någon mer som tänkt på att det är samma melodi till Hoppe Hoppe Hare som till Imse Vimse Spindel? Jag kom på det när jag råkade sjunga "Imse Vimse Spindel satt och mumsa bär..". Hujeda mig vilken syn det skulle vara...

Vi var på BVC idag, jag och Albert. Nu väger dunderklumpen 7,9 kg och följer sin egen kurva (storkillekurvan). Imorgon bli en spännande dag, då ska Abbe få sitt första smakprov! Alltså inte en smakportion utan bara en liten dutt på tungan av det vi äter, det gäller även kryddad mat. Ska bli så kul att se hur han reagerar. Jag kommer stå med mobilen i högsta hugg och dokumentera!

Så galet stolt jag är över mig själv just nu :) Förstår inte varför jag är så motvillig till att sy? Det här var ju lätt som en potatisplätt!

För er som undrar vad jag menar med sångpåse så ska jag fylla den med saker man kan sjunga sånger om. T ex en katt (Lillekatt), en apa (Tänk om jag hade en liten apa) och så vidare. Nu gäller det bara att leta rätt på lite kuligt innehåll.

Vad tror ni, blir det en dataspelsälskande kille det här?

Man glömmer fort hur liten Abbe var för bara några månader sedan. Då är det kul med en referens, i detta fall en babysitter.

Jag förstår inte hur de två sakerna har med varandra att göra? Någon får gärna berätta för mig. Nog är det tur att man har en hel del tagel att ta av annars hade jag nog fått panik för det verkligen dråsar ner löst hår så fort jag bara skakar lite på skallen.

Idag tänkte jag skryta lite över mig själv, sprang 3 km idag på 20 minuter. Jag vet, inget hastighets rekord men med tanke på att jag för 3 månader sedan inte kunde gå 100 m utan att få andnöd så känns det som att jag kommit långt. Efter förlossningen var det som att all kondition sugits ut ur mig och jag var bara en geléklump utan en enda muskel i kroppen. Men tacka vet jag barnvagnspromenader, de äro icket att förakta!

Vi fick tipset att barn brukar gilla ett klipp på youtube som heter "Babblarna". Ett gäng tecknade figurer som sjunger en trallvänlig låt. Albert är inget undantag utan har suttit som förhäxad framför dessa Babblar flera vändor idag :)