Underbara barn!
Sovning från 21.30 till 8.00 med en amning där emellan, tack Albert du vet vad mamma behöver <3
Why so sad?
Jag borde känna mig som världens lyckligaste idag, eftersom jag faktiskt är just det. Men jag går runt med ett dåligt samvete av någon anledning. Har jag tackat alla? Förstår alla som var med på dopet hur mycket det betydde för både mig och Hannes? Allt blev så lyckat och Albert uppförde sig exemplariskt och ändå känns det som att något har gått dåligt. Jag förstår mig inte på mina känslor ibland. Att det känns så här efter ett dop, hur ska det då kännas efter sitt bröllop? Nä, det blir nog inget giftemål :)
Det är inte alla som läser bloggen som var med, men jag vill ändå skicka er alla det största tacket i världen! Vi älskar er!
Spjälsängsdags?
Börjar det snart vara dags att ta upp spjälsängen?
Frans Albert Holmgren
Idag har vi haft dop av Albert i Sankt Olofs kyrka. Det blev jättelyckat och vi är så glada att så många ville och kunde komma. Ett stort tack till er alla! Jättefina dopgåvor har Albert också fått, nu behöver vi verkligen ett hus a.s.a.p för att få plats med allt ;)
Både jag och Hannes är helt slut nu, mest emotionellt. Det var nog en större kraftansträngning än vad jag trodde. Och som sagt, väldigt emotionellt utmattande. Vad det beror på vet jag inte riktigt. Kanske en del anspänning och nervositet, kanske en del att allt som rör ens barn blir så mäktigt och slår an på vår allra känsligaste sträng. Att få samla hela familjen plus vänner för att fira vår son, det är bara så vackert. Är överlycklig över att gammelmorfar också kunde vara med, nu har jag äntligen fått fyra generationsbilden jag längtat efter (dyker kanske upp här så småningom).
Vi är som sagt jättenöjda och en stor eloge till Hannes föräldrar, syster och systerdotter som hjälpte oss massor i samband med dopfikat.
Hemnet junkie
Nu börjar det årliga suget efter hus att inträda. Varje vår får jag en enorm lust att ha en egen trädgård där jag kan odla grönsaker, bär och frukter. Att bara kunna öppna dörren och vara i sin egna oas där man kan ta det lugnt och bara njuta av vackert väder. Det här året finns det dock en möjlighet att vi faktiskt hittar
Vårat hus. Vi har inte panik än men ju större Albert blir desto mer plats kräver han... och desto rörigare blir det här hemma...
Jag träffade Nordea i veckan och blev just uppringd, det var goda nyheter! Vi hade diskuterat ett lånelöfte på 2 miljoner men i slutändan fick vi löfte på 2,5 miljoner (handpenningen är inräkad i den summan). Vi har inte hela handpenningen idag men vi skulle också ha möjlighet att få ett banklån. Nu är det ju så att för 2,5 miljoner får ett halvt slott i Skellefteå så förmodligen kommer vårat drömhus landa på lite mindre än så :)
2 x rull
Nu på morgonen har Albert rullat från mage till rygg två gånger, verkar som att polletten har trillat ner nu. Börjar bli dags att utöka arean på Albert "filthörna".
Här kommer en liten bild från igår när vi satt och tittade på Ice Ages 3 en stund innan läggdags. 3,5 månad och helt uppslukad av TVn!
Livet är som ett pussel, alltid är det nån jävla bit som fattas
Men vem bryr sig när man har en sån här liten goding bredvid sig i soffan!
Kolla mormor, nog var det tur att du köpte stl 74 :)
Aprilväder
Igår pratade jag med min vän om hur svårt det kan vara att klä våra små när det är vår. Ena dagen (som igår) är det nära nog sommarvärme. Andra dagen (som idag) är det surpissväder. Kontentan av samtalet blev i alla fall att jag insåg att jag nog kan skala av Albert ett lager och i stället köra ner en extra filt i vagnen. Detta förstärktes av att Abbe höll på att smälta bort i värmen igår.
Så idag testade att ta bort fleeceoverallen och bara ha en tjockare tröja. Jag kan meddela att Abbe, trots ett bra mycket blötare och kallare väder, inte blev det minsta kall.
Och den snygga tröjan har farmor stickat :)
Arbeit macht angst
Den värsta jobbångesten har lagt sig nu, tror det blev system overload i helgen. Saken var den att jag sett ett jobb på ams som jag förmodligen hade sökt om jag inte vore mammaledig. Så jag ringde för att förhöra mig närmare och jobbet skulle starta efter semestrarna, alltså aug/sept nånting. Jag kände bara nej, nej jag vill inte börja jobba så snart! Visst man kan ju söka jobbet och skulle man ha sån tur att få det så kan man ju tacka nej om det verkligen inte känns okej. Men det är jag lite emot också, att söka ett jobb bara "för att" är inte schysst mot varken arbetsgivaren eller mig själv. Så jag har nu tagit ett beslut angående detta. Jag ska kolla lite på ams och om drömjobbet med stort D dyker upp, då söker jag det. Annars väntar jag till slutet på Augusti och börjar söka mer flitigt då och ju närmare årsskiftet vi kommer desto mindre kräsen kommer jag att vara.
Det är mer ekonomiskt för oss om jag är hemma längre än Hannes men jag vill inte att han ska gå miste om att vara hemma med Albert, det skulle kännas som ett stort fett misslyckande (jag vill bara inte att han ska få vara hemma längre än mig :)). Och att tänka att jag kan vara hemma längre en eventuell nästa gång... Hur tänkte jag då? Albert blir ju inte mindre direkt. Den här tiden är once in a life time och det tänker jag inte gå miste om!! Jag hoppas givetvis att vi får fler barn men det är ju andra barn och det finns bara en Albert <3
Sådan matte, sådan katt?
Som jag svurit över katten genom åren, och allra mest sedan Albert kom till världen. Vi är impregnerade i katthår känns det som emellanåt. Trots att jag numera försöker plocka fram dammsugaren var och varannan dag. Men, nu är jag inte så mycket bättre själv. Jag löser hår som en myskoxe om våren, det är över allt och faller av i drivor vid varje kamning. Så jag ska sluta beklaga mig över Oliver, numera spelar vi i samma liga.
Solkatt!
Nattmatningar
För ett kort tag sedan hade Albert en period då han endast ammade en gång per natt. Han kunde alltså sova 6-8 timmar i sträck utan att vakna. Halleluja tänkte jag men som det brukar vara med natt rutinerna har de nu åter igen ändras och vi är tillbaka till amning ca var tredje timme. Det är i alla fall skönt att hans nattvanor inte ändras varje natt utan att man får några dagars kontinuitet. Tror att det beror på all den utvecklingen han genomgår just nu som kan vara orsaken till att han sover lite sämre än vanligt.
Nu är dom igång och borrar där nere i källaren igen. Det blir en lång promenad idag så vi slipper eländet. Bu!
Vi provar ett nytt trick
Albert är ju inte det minsta intresserad av att ha nappen i munnen men idag kom jag på att testa ett litet trick. Eftersom att Abbe gärna stoppar allt han får i händerna i munnen så stoppade jag nappen i hans hand. Det funkade nästan :)
Lite coolt var det att se hur han nästan lyckades flytta nappen till andra handen, dock tappade han den till slut.
Det är så otroligt häftigt att se hur mycket som händer i utvecklingen nu. Är kanske därför också jag får ångest av tanken på jobb, vill inte missa en enda grej som händer! Ego-Marie :)
Inte trodde jag....
...att det skulle vara såhär underbart att vara mammaledig!
Ändå har jag i heglen lidit av någonslags neurotisk panik över att behöva börja om att jobba. I och med att min nuvarande jobbsituation inte riktigt funkar när man har småbarn har jag en viss press på mig att hitta en nytt jobb, i Skellefteå, innan årsskiftet. Jag har sagt att jag kan tänka mig att börja jobba igen tidigast till hösten och det har känts bra eftersom att hösten ligger långt in i framtiden. Men jag inser nu att den ju faktiskt inte gör det...och det ger mig blåpanik.
Men varför känns det så jobbigt? Är det av egoistiska skäl? Svar ja! Jag vill inget hellre än att Albert ska ha lika bra kontakt med båda sina föräldrar och som det är nu är det ju min fula nuna han stirrar på dagarna till ända (förutom en stund då Hannes kommit hem från jobbet), dessutom är det ju jag som är maten=livsviktig för honom. Så kanske det känns lite lättare då jag slutar amma. Men det är ju också ett bekymmer. Jag har sagt att jag ska helamma till 6 månader. Men det var i början då amningen gjorde mig helt slut. Nu vill jag känna in vad Albert behöver, för vem vet? Han kanske föredrar att äta fast föda och dricka välling för att det gör honom mättare? Men om inte så hade jag hoppats på lite längre tid att fasa ut amningen. Okej, fantasin skenar med mig, bara för att jag har sagt att jag kan börja jobba till hösten behöver det inte bli så. Å andra sidan så vore det, the story of my life. Alltid när jag tänker att nu ska jag vara hemma och få vara ledig och inte jobba så mycket, då har det slutat med att jag får jobba mer än någonsin.
Jag försöker också tänka att om jag bara blir mammaledig 7 månader den härgången ska jag då i alla fall se till att bli ledig bra mycket längre nästa gång. Samtidigt är jag så fucking less på att det alltid är så jag får resonera...nästa gång då ska jag...nästa sommar då ska jag vara mer ledig...nästa jul då ska vi ha en julgran...nästa vår då ska vi ha ett hus. Allt ska det skjutas på! Dessutom är det ju inte säkert att det blir någon fler mammaledighet, det lämnas ju aldrig några garantier för sånt...
Phu, det var mycket att få ut. Och det finns mer... men vi spar det till en annangång för nu ska jag gå och njuta av en underbar liten nakenfis som ligger här brevid mig!
Älska mig
Älska mig som mest när jag förtjänar det minst, ty då behöver jag det bäst.
Rull!!!!
Haha nyss vände sig Abbe för första gången och mamma var tursamt nog där med kameran :) Fast nog såg det mer ut som att han trillade runt än rullade :) Han blev då väldigt förvånad i alla fall.
Storkillen
Har ju glömt berätta att våran pojk numera väger 7200 g. Han börjar minst sagt bli en stadig bit. Det verkar som att han har lagt sig på kurvan just över medelkurvan vad gäller vikt. Storleksmässigt ligger han ganska precis på medelkurvan. Ganska kul att se hur det skiftat från det att han föddes då han låg strax under normalkurvan, sen gick den nästan spikrakt uppåt, men nu har den som sagt börjat plana ut.
När barnmorskorna skulle ge Abbe sprutorna (de stack båda samtidigt så att han bara skulle uppleva ett stick) fick de hålla hårt i hans ben. "ojoj, vilka starka ben han har" sa dem :) Tror det gjorde nästan lika ont i mig då Albert började storgråta. Men han var så duktig och det gick över ganska fort. Min duktiga lillkille!
amningsmetoden
Vet inte riktigt vad som är fel på mig, känner mig hur seg som helst idag. Det är som att mina muskler (de få jag har) inte vill samarbeta. Hela morgonen har jag snubblat, tappat grejer och gjort och sagt en massa annat knasigt. Jag tror jag är lite trött helt enkelt. Även om lillen sover ruskigt bra så har nog "piggheten", som man får på köpet de första månderna när man fött barn, försvunnit. I kväll önskar jag att Abbe somnar tidigt så jag får några timmar för mig själv och sen göra en tidigkväll, det vore guld! Hannes är inte hemma, han ska på AW med några jobbarkompisar.
Kanske trötthetern beror på kaffeabstinens, har inte druckit nån kopp på morgonen och är lite sugen. Kanske blir en innan vi går ut på promenad. En kul grej appropå kaffe, jag och Hannes har haft 2 veckor med förbud mot snask, bullar, snacks, läsk och andra söt- och saltsaker. För mig har det inte handlat om mängden sötsaker vi sätter i oss utan vanan att vilja ha något gott till kaffet som jag ville bryta. Det har i alla fall gått hur bra som helst och det känns jätteskönt! Jag är ingen sockeroholic som jag trodde. Sen visst, det är klart man får i sig socker på annat sätt men jag har varken ätit sylt eller druckit saft under dessa två veckor så det mesta dolda sockret har jag nog eliminerat. "Problemet" nu är att jag gått ner i vikt vilket inte var meningen, det är klart jag inte tänker börja hälla mig i socker för att gå upp (måste ju tänka på mina stackars tänder). Nu skulle jag istället vilja bygga lite muskler för det behöver jag verkligen! Det här med amning är ju verkligen helt fantastisk men det gäller nog att skaffa sig hyffsade vanor tills dess att man slutar amma för det är väl då risken att gå upp en massa är som störst :) Just nu skulle jag tillexempel vilja dra iväg på en kinabuffé för nu om någonsin skulle jag få valuta för pengarna då jag kan äta en halv häst utan att bli överdrivet mätt.
Och jag fortsätter leka...
Nu har jag gjort ett till collage... Av mina fötter!!! (den där appen är verkligen bara föör kul).
Mot slutet av graviditeten samlade jag på mig väldigt mycket vätska, det mesta i vader och fötter. Det såg ska kul ut att jag var tvungen att fota, sen tog jag även en "normal" bild för att illustrera skillnaden...
Albert sover och mamma leker :)
Pic collage
Ny app :)
Stackars lilleman
Det goda humöret efter vaccinationen försvann snabbt och det blev en tuff kväll för lillen. Han var jättegrinig och orolig, bara mammas bröst kunde trösta en liten stund. Men han hade i alla fall ingen feber att tala om och idag verkar han vara sitt vanliga glada jag. Nu ligger han i vaggan och sover trots det fantastiska oljudet ner ifrån källaren, hur lyckas han?
Vaccinationen avklarad!
Albert blev stucken i båda benen idag men är lika glad för det :)
Bra vibrationer
Tvättstugan i våran källare ska total renoveras, vilken bra tajming att det görs nu när vi:
1. Har småbarn och behöver tvätta ca varannan vecka.
2. Är hemma hela dagarna och får njuta av att hela lägenheten vibrerar när man borrar där nere (eller vad man nu gör).
3. Har lägenheten (främst sovrummet) rakt ovanför tvättstugan.
Vi kommer måsta gå till grannhuset för att tvätt där vi dessutom måste slåss om tvätttider med ytterligare ett hus. Det låter så fruktansvärt illa att det varken går att lyssna på CD, radio eller tv. Hoppas denna fas i arbetet går snabbt, annars kommer jag gå bananas!! Otroligt nog sover Albert trots det ohyggliga oljudet :)
What's a gym?
Abbe börjar vara riktigt duktig på att få tag i sakerna i sitt baby gym!
Huslighet
Mamma bakar finska piroger och Albert sitter i sittern och "leker" i sitt baby gym.
Lillen i vaggan
Albert 3 månader!
Idag blir vår lillkille hela 3 månader gammal! Hurra hurra för Albert <3
Det känns som att det har hänt en massa i utvecklingen bara över en helg. Nu kan han sitta och roa sig med babygymmet en bra stund och han försöker få tag på leksakerna som hänger och dinglar framför honom, men han har inte fattat än att man måste öppna handen för att kunna gripa tag i sakerna. Vi såg i alla fall att han hade lyckats gripa tag i en leksak två gånger men om det var medvetet eller en slump att han fick tag i den vet vi inte. Jag tror det är en slump för man ser att han inte riktigt har kommit på tricket än. Sen undrar jag i mitt stilla sinna om det kliar i munnen på honom? För han vill gärna sitta och gnaga/suga på min hand eller sin egen hand och allt han lyckas få tag på för han till munnen. Kanske är det bara det orala-stadiet som gör det, jag är inte redo för tänder än!
Jag måste även passa på att berömma Albert för hur fantastiskt han sover om nätterna. Jag förstår att vi kan skratta oss lyckliga med det förbehållet att sovrutinerna säkert kan ändras fort. Nu på senaste har Abbe bara ammat en gång per natt, han klarar sig mellan 6-8 timmar utan mat och somnar strax efter kl 20. Det är helt underbart! Imorse vaknade han till och med strax före mamma och låg bara och tittade upp och sträkte lite på sig, inget gnäll eller gnöl. Go'Abbe!
Dagen till ära har vi haft en liten fotosession här hemma där vi tagit tremånadersbilden!
Linslusen Oliver ville såklart också vara med...
Voffe
Albert har fått en mjukishund som han tycker om. Den är så mjuk och så smakar den så gott!
Albert och mormor<3
Tungan rätt i mun
Försökte få en bild på Albert där han INTE räcker ut tungan. Det gick sådär..
Mysbloggande tillsammans med min kaffekopp
Istället för att ge oss ut i det "underbara" aprilvädret med blåst och snöblandat regn lade sig Albert att sova i vaggan och jag tänkte passa på att blogga lite med en efterlängtad kaffekopp i handen.
Det finns en sak som jag har tänkt mycket på senaste tiden. Det är att jag är så stolt och lycklig över att veta att vad som än händer kommer Albert alltid veta att han är önskad, älskad och att han har två föräldrar som håller honom högre än livet självt. Nästan hela jag går sönder när jag ser ett visst program om tonårsmammor i USA och hur barnen deras hamnar i kläm. Många gör det riktigt bra måste jag säga, men alla verkar inte ha fattat hur mycket barnen hör förstår och tar illa vid sig när föräldrar/familjen/släktingar bråkar och skriker och kallar varandra fula saker. Det krossat min hjärta att behöva se.
Imorgon är det en spännande dag för då kommer mormor på besök över dagen! Åh vi längtar så efter go'momo! Ska bli så mysigt med besök :). Överlag tycker jag det går ganska bra att vara hemma själv med Albert och än så länge får jag tillräckligt med intelletuell stimulans genom att lyssna på ljudböcker samt att vi oftast hälsar på hos någon ungefär en gång i veckan. Men visst krymper ens världsbild när man är hemma med sitt barn. Han är ju det viktigaste i hela världen, att se på nyheter känns inte som nån idé för jag bryr mig inte nämnvärt. När jag träffar folk har jag svårt att hålla igång ett samtal mer än några minuter för sen dras uppmärksamheten til Abbe igen. Inte för att det gör något, jag känner mig nöjd med livet precis som det är. Visst, ett hus och ett jobb i Skellefteå hade varit trevligt. Men så länge vi mår bra alla tre är allt gott och väl.
Oj nu vaknar lilleman! Synd att han inte sover så bra i vaggan under dagtid. Kanske vi får dra på oss regnmunderingen och dra ut en sväng trots allt, annars lär jag ha en riktigt grinig pojk här hemma om en stund.
Stilig kille
Idag lyckades mamma ganska bra det stylingen...
Mammas gosebjörn!!!
