Kors i taket!
Klockan är efter 9 och lilleman sover än!?! Han har dessutom sovit hela natten i vaggan nästan utan en massa bök och stök. Givetvis har vi ammat med jämna mellanrum men inget nattsudd och knappt nå gnäll. Jag har varit uppe och donat i nån timme och börjar nu fundera på om jag ska väcka upp honom? Men det bär emot vill jag lova, han är sååå söt där han ligger och sussar.
Vad jag kan tänka mig är att det är chocken efter läkarbesöket igår som gjort honom trött. När doktorn skulle testa höfterna blev han så arg att hon fick avbryta och jag fick lugna honom för han spjärnade så. Usch jag höll på att börja gråta för jag trodde det var för att han hade ont som han grät och att något var galet, typiskt läkare att inte kunna förmedla vad dom gör och varför. Distriktssköterskan förklara sen att det var för att han spjärnade emot så mycket som de fick ta om det. Nå väl, Abbe hade gått upp fint och växt 1,5 cm sedan sist (jag trodde det var typ 1 dm, känns då så).
Han har ju haft lite utslag sista tiden och blivit torr om öronen så vi fick ordination på en kortisonkräm att smörja med. Hannes tycker det börjar bli lite väl många krämer nu, han är ju emot allt vad sånt heter :)
Om jag låter lillen sova en stund till..vad ska jag så hitta på? Känner mig som ett barn i en godisaffär, finns så mycket jag vill göra att jag inte kommer på något vettigt :)
We are family!
När Hannes och jag var på sista gemensamma besöket hos barnmorskan frågade hon om vi hade släkt i Skellefteå. Hon tyckte det var lite synd att vi inte hade det då det kan vara skönt med lite avlastning. Jaja tänkte jag vi är ju vuxna och kan klara det här lätt ändå. Det gör vi för visso men att åka och hälsa på släkten är som att åka på semester har jag märkt.
En anna sak jag tackar extra varmt för är pappas sambo som på söndagsmogon frågade om hon och pappa skulle passa Albert en stund så jag fick gå och lägga mig igen (gullungen vaknade nämligen kl 06.00). Tror det tog 5 sekunder så låg jag och mös under täcket :) Dom 1,5 timmarna var guld värda och känns välbehövliga idag då lilleman har varit ganska orolig i natt och ammat varannan timme.
Nu i helgen var vi uppe hos mina föräldrar i Luleå för första gången med Albert. Det gör mig så glad att ingen är rädd för att be om att få hålla honom för jag låter mer än gärna mina arma armar vila och dessutom är det så roligt att se underverket på lite håll ibland också. Det värmer att se när han ligger och är förnöjd i någon annans famn. Dessutom verkar Abbe gilla att vara på turné för han har väl knappt varit så förnöjd som både fredag och lördagkväll. Dessutom sov han som en prins natten till lördagen! Får mamma sova 4 timmar i sträck är hon som en ny människa (eller kanske snarare som en normal människa). Natten till söndag sov han också bra men med lite fler amningspauser och inte lika länge.
Morbror Andreas fick hälsa på sin systerson och gammel morfar Allan fick hålla sitt barnbarnsbarn. Vi försökte även smitta Åsa och Jonas med lite bebisbaciller och fick fina presenter från dem och Åsas mamma, mammas makes syster, min "storasyster" och "moster". Det var mycket välkommet så tack alla! Jag tvingade ju på Albert storlek 56 lite väl länge så nu är stl 62 redan helt perfekt (nu kan han få lugna sig lite med växandet en stund så han hinner ha alla 62:or ett par omgångar). Det braiga var att kläderna han fick var i 68 så nu kan jag slappna av lite för han slipper gå naken om han fortsätter växa som ogräs.
En anna sak jag tackar extra varmt för är pappas sambo som på söndagsmogon frågade om hon och pappa skulle passa Albert en stund så jag fick gå och lägga mig igen (gullungen vaknade nämligen kl 06.00). Tror det tog 5 sekunder så låg jag och mös under täcket :) Dom 1,5 timmarna var guld värda och känns välbehövliga idag då lilleman har varit ganska orolig i natt och ammat varannan timme.
God morgon!
Abbe ligger och fäktar med armar och ben utan kläder och blöja på en filt på golvet. Detta är våran morgonrutin som vi båda gillar då Albert är mycket nöjd med att slippa den otympliga blöjan ocg fritt kan kicka runt. Jag gillar den för att det ger mig tid att slänga i mig lite frukost och nu även skriva ett litet inlägg här :)
Solen skiner idag också, härligt! Blir nog en rejäl promenad idag igen. Vi måste i alla fall ner på stan och handla lite. Imorgon får jag och Albert finbesök av de andra mammorna och bebisarna från föräldragruppen vi hoppade in i under hösten.
Må gott!
Albert 1 månad!
Idag blir vår älskling 1 månad <3
En underbar dag
Vissa må tycka att Alla hjärtansdag är komersiellt trams, det kanske stämmer men jag har under gårdagen upplevt den underbaraste hjärtedagen någonsin! Tack vare min älskade underbara sambo!
Albert bidrog också genom att sova hur bra som helst hela natten själv i vaggan, bara några få matpauser mellan sovandet (det tog han igen i natt genom att vara vaken mellan 3 och 5.30). Så jag var piggare än någonsin :)
Vi tog en promenad i strålande sol och en plus grad, fikade på Stigs, gick till stan (Hannes köpte en fin present till mig <3) sedan köpte vi hem sushi till middag. Vi fick helt enkelt massor med tid tillsammans, bara Hannes och jag men även hela familjen. Mys!
Vi helgen var Hannes syster med familj på besök hos Hannes föräldrar så vi var där två nätter, mycket trivsamt. Vi åt god mat och gick på en härlig promenad på isen och njöt av solen. Ätit gott har vi gjort som vanligt och det var skönt med många extra famnar som kunde vyssa och trösta tills dess att bara mammas tisse kunde trösta.
Lilleman, tre veckor och tre dagar
Undrar varför det heter föräldra"ledigt", jag har då aldrig haft så lite tid över som nu. Bara att hinna sätta mig och skriva ett par rader är svårt att ha tid till. Nu ligger Abbe och gnäller i soffan där jag har bakat in honom i en mysig filt... men det verkar som att han blev tyst igen. Nu i natt har jag fått sova riktigt bra i jämförelse med förra natten då vi nattsuddade mellan 00.30 och 03.30 så jag klarar mig nog utan en sovpaus idag. Inte för att jag brukar få ta mig några längre sovpauser i vanliga fall heller. Lillkorven vaknar altid till och vill äta då jag precis har sovit 10 minuter. Sen brukar han ligga och smågnälla tills dess att jag omöjligt kan somna om igen, och då somnar han ordentligt. Pust :)
Men visst är det mysigt att få vara med min goding hela dagarna, det är bara nattamningen som är jobbig speciellt då det känns som att han äter så ofta och så mycket att mjölken tar slut. Den gör nog inte det, det bara känns så. Hur som helst, vid vägningen igår hade han gått upp till 4180 g, alltså ett helt kilo sedan han föddes. Är nu ca 54 cm lång, stora killen! Han har även blivit bättre på att fokusera sin blick längre stunder och det känns som att han kan ligga flera minuter och begrunda saker. Att ligga still på rygg i vaket tillstånd är sällan en hit, han vill gärna sitt upp lite (med stöd för nacken så klart) så babysittern vi köpte blev en hit. Ryggen är ställbar så att han kan som halvliggsitta i den och spana på omgivningen.
Jag hade lovat mig själv att bara njuta av stunden och inte längta efter att han ska börja kunna göra en massa saker...men jag kan knappt hjälpa det ser så framemot när första medvetna leendet kommer och när man kan börja busa och sjunga och berätta sagor. Allt det där kommer ju så småningom så jag försöker verkligen att inte längta en massa, istället tänka på allt underbart vi har framför oss :)
Min förlossningsberättelse
16/1
10.30
Nyss hemkommen från sjukhuset och har lagt mig i sängen. Oliver är på gosigt humör och har satt sig tätt tätt brevid mig. Har varit en spännande förmiddag.
Hade tid hos vår barnmorska Ylva kl 8.15, i och med att jag senaste dagarna har haft förhöjt blodtryck och lite äggvita i urinet fick jag komma in på en extra koll. Väl på plats kollade vi även hjärtljuden och jag nämnde att bebis har varit lugnare under gårdagen och även under morgonen. Lite orolig blir man, speciellt när man är van vid en busig bebis som rör sig mycket. Ylva ringde till Ultraljud och till förlossningen och vi fick en tid för UL imorgon kl 10.30. Sen fick jag gå till förlossningen där de tog en CTG kurva. Såklart blev det ganska livligt i magen då som började med en rejäl hicka, det var väldigt roligt att få lyssna på! Hjärtljuden var ganska höga så jag fick sitta kvar en stund då de ville se skiftningar i pulsen för att kunna vara säkra på att allt är bra.
Direkt då jag vaknade i morse märkte jag av sammandragningar som kom tillsammans med en mensvärksliknande smärta. Det gick fort över men kom tillbaka efter en stund. Det var inget jag funderade något närmare över. De var dock imponerade på förlossningen över att dessa sammandragningar kom med så jämna mellanrum (för detta kunde man också se på CTG kurvan). Kanske är detta början på slutet av graviditeten?
En annan sak som tyder på att bebis är på gång är att under mina två toalettbesök idag har det kommit två härliga slemklumpar storlek large. kan det tönkas vara slemproppen?
Har blivit ordinerad att vila och äta under dagen om det visar sig att födelsen av vår underbara bebis har börjat så smått.
12.30
Nu har vattnet gått. Pratade i telefon med mamma och kände ett "plopp", förstod direkt vad det var. Berättade inget för mamma om sammandragningarna, inte heller att vattnet gick. Vill inte oroa henne i onödan för man vet aldrig hur lång tid det här kommer att ta. Nu åker vi i alla fall in på förlssningen.
20.15
Nu ligger vi här alla tre i ett av familjerummen på förlossningen. Vilken eftermiddag!
Efter att vattnet hade gått ringde jag först till förlossningen för att fråga vad vi skulle göra. Vi var välkomna att åka in. Så jag ringde till Hannes som satt i möte och frågade om han var redo att åka in på förlossningen. "Va, nu?!" fick jag till svar. "Jajemen, vattnet har gått så de ville vi skulle komma in. Kör försiktigt!"
Strax innan Hannes kom hem tog värkarna mer fart men jag var helt säker på att det här var bara början och att vi hade många timmar kvar innan det var dags. Jag trodde även att vi kanske skulle få åka tillbaka hem igen om jag inte hade öppnat mig så mycket än.
På förlossningen fick vi sitta i en "mottagningssoffa" och vänta. Värkarna kom tätt men varade inte så länge. Tillslut fick vi komma in, vi fick samma sal som jag sutitt idå vi tog CTG kurvan. Fick på mig nya spännan för att koppla in mig på CTG mätaren igen. Barnmorskan bad mig lägga mig på sidan och helt plötsligt kom en krystvärk.
"Va, ska du krysta nu?" frågade barnmorskan. Jag tror jag svarade "Va, nej det bara blev så". Då ville hon kolla hur mycket jag hade öppnat mig. Det visade sig att jag redan var öppen 8 cm!
Epidural var bara att glömma. Lustgas hade jag kunnat få men jag hade så bra kontroll under värkarna att barnmorskorna tyckte det var onödigt. Så det blev helt utan bedövning.
Försökte att inte krysta under värkarna men snart kände jag hur det började trycka mot bäckenet. Allt skedde så himla fort, helt plötsligt fick jag krysta då jag kände att jag behövde. Ca 15.10 började jag krysta och 15.29 föddes världens underbaraste pojke!
Snabb i nyporna var han också, då ena barnmorskan skulle ta prov från navelsträngen grabbade han tag i sprutan. Tyvärr blev provet inte så lyckat där av med, men han var pigg och sugen på att börja äta ganska snabbt. jag hade brustit lite grann på tre ställen och fick sys. Under tiden låg han mot mammas mage. Sen var det dags för lite amning.
Är så enormt tacksam för att det gått så himla snabbt och bra. Det är nog få förunnat att ha en sån underbar graviditet och förlossning. Nu väntar ett spännande äventyr för mig och Hannes och våran lilla familj!