Oliver och fiskarna

Tänk vad det svänger. Nu i natt har Abbe haft en riktig guldnatt. Först testade jag att lägga honom vid 20.30, inte för att han verkade jättetrött men för att jag visste att han varit uppe ganska länge. Han låg en stund och filosoferade helt tyst för sig själv och sen somnade han självmant. Vaknade dock en halvtimmesenare för lite mat men somnade själv om i vaggan efteråt. Sen sov han fyra timmar i sträck, sen matpaus, sen sov han tre timmar i sträck och sedan matpaus. Vaknade sedan kl 07.15, pigg och glad. Han befan sig hela tiden i sin vagga förutom vid amningen. Det var ju riktigt skönt, men knäpp som man är började jag fundera på om något var galet "så bra kan han ju inte sova bara sådär, eller?" Suck, när ska jag lära mig att bara njuta av läget när det är guld?