Den magiska trollformeln
Kommer på mig själv med att försöka hitta den perfekta dagrutinen för att få Albert att somna för natten i lagom tid. Hittills har inget spelat någon roll, lägga honom tidigare, senare, försöka få honom att somna i egen säng, amma honom hela kvällen.
Nu ska jag försöka sluta läsa och lyssna på råd hit och dit och istället lyssna på mitt barn och göra det som fungerar för honom. Attatchment parenting är något jag varit nyfiken på ett tag, men istället för att anamma det från första början har jag i vissa fall agerat utifrån vad jag trott att alla andra tycker är rätt.
Istället för att göra en kamp av nattningen så ska jag bara låta det vara vad det är just nu och se till Alberts och mitt bästa. Han verkar ha ett stort behov av närhet just nu och då ska han få det så mycket jag kan ge det, sen att jag inte kan vara nära exakt varje sekund och minut är en annan sak. Närhet ger trygga barn, det är vad jag tror. Blir något en dålig vana som någon av oss inte mår bra av, då får vi försöka bryta den. Just nu tänker jag inte bekymra mig över det.
Jag tycker du gör heeelt rätt i att lyssna och känna av vad som känns rätt för dig och A. Man kan läsa sig vimmelkantig av alla råd på nätet.
Ofta har jag tom tyckt att barnmorskans råd inte alls funkat för oss.
Alla bäbisar är ju unika (även mamman)så bästa källan är ALLTID en själv (enligt mig).
Samtidigt som det är bra att ta in råd och tips från folk runt i kring, det gäller bara att fånga-ta in-och göra det till "sitt vis".
Hoppas det ger med sig med sovandet!
Kram!
Ja utan tips är man ju heeelt lost ibland. Sen hamnar det ju på första barnets lott att vara försökskanin, det är svårt att undvika :)
Det jag blir tossig på är de som tycker att ett sätt att göra saker är en universiell sanning som alla borde applicera på sina barn. Det är som sagt inte säkert att en sak som funkade för dem funkar för oss. Tidigare trodde jag att jag borde följa sådana råd men inte nu längre.
Dock är det guldvärt att man har många vänner med småbarn för jag upplever att de förstår en bättre i de funderingarna man har
Jag håller med dig ang att vänner i ens egna ålder med småbarn förstår en bättre.
Har ju hunnit hända en hel del på 30 år trots allt :)
