Oliver och fiskarna

Jag och Hannes må vara akademiker men vi är inte alltid de skarpaste knivarna i lådan. Vi har gått och väntat på att höra något om föräldraträffarna men det visade sig att de redan börjat och tre gånger har hunnit passera innan vi fattade att det bara var att dyka upp. Så i måndags var vi på träff 4 (våran första träff) som handlade om amning. När vi kom in i salen kände jag mig lastgammal, alla såg så unga ut! En kortföreläsning om amningen och allt som kan gå snett senare fick vi träffa "våran" grupp som redan verkade vara ett sammansvetsat gäng men som ändå välkomnade oss hjärtligt. Då kände jag mig helt plöstligt väldigt ung men insåg sedan att vi alla var i samma ålder, konstigt det där. Vi kommer hur som helst gå nästa måndag igen, sen blir det ett litet uppehåll innan nästa grupp börjar och då tänkte vi gå på de tre första träffarna istället. Aja alltgår om än det blir lite bakvänt.

Jag måste även få dela med mig av en av de mest fashinerande upplevelserna på många år. I går kväll när jag ringde godnatt-samtalet till Hannes kom vi in på det här med amning. Jag som just nu sover naken pga att jag är i akut behov av tvättid och måste ransonera mina kläder pillade lite på enda bröstvårtan (ja det låter kanske lite väl intimt det här men det var inget sexuellt eller så, är man pilloman så är man och då måste det alltid finnas något till hands att grejja med :)) hur som helst, helt plöstligt kommer en droppe mjölk!!! Vilken chock! Testade med andra också och även där dök det upp. Har sällan känt en sådan storm med känslor, jag tror jag blev skiträdd, faschinerad, förskräckt och lycklig på sammagång. Vad händer? Va häftigt! Tänkt om något är galet? Min kropp fungerar! Idag har jag känt mig så tillfreds, den oro jag dragits med ett tag har varit som bortblåst. Kanske det var något i kroppen som legat och pyrt och att det var det här som var på gång? Inte vet jag, allt jag vet är att nu känns allt med ens så himla spännande igen!