v 31 (30+4)
Ligger i soffan, försöker andas och ser på 16 and pregnant, glädjer mig åt att jag är 28 and pregnant.
Ibland när jag har ätit får inte magen plats i skinnet och allt trycker på lungorna. Satte mig upp och nu går det bättre :)
Det börjar bli mer och mer stress på jobbet nu, vilket än så länge känns ganska kul även om det inte är 100% under kontroll. Det har slutat kännas skönt att gå på mammaledighet, är rädd att jag inte ska kunna släppa jobbet och fokusera på det jag ska. En kollega verkade anta att jag skulle vara med på ankomsterna som är en vecka innan BF, men det vill jag verkligen inte, tänkte ju gå på ledighet en vecka innan. Det beror ju mycket på pendlingen, känns inte bra att pusha sig för mycket precis innan för jag tror det kommer bli dåligt för mig. Vill ha en viss tid på mig att förbereda mig mentalt men även få ordning hemma så vi kan känna oss redo att ta emot en liten kotte. Hade vi bott i Umeå hade det varit en annan sak för då hade jag haft mer tid för sånt. Sen vet man ju aldrig när bebben verkligen kommer, finns ju ingen inbyggd timer direkt.
Det är väl bra att man har ett jobb man är engagerad i men inte när man slutar känna skillnaden på vad som verkligen betyder något och vad som betyder mycket mindre. Både jag och Hannes börjar vara sugna på att flytta tillbaka till Umeå. Finns många fördelar med Skellefteå men jag tror att vi i längden blir lyckligare i Umeå där vi har majoriteten av vårt umgänge. Det kommer att ordna sig med jobb och boende och sånt bara vi tar ett beslut om vart vi ska "rota oss".
Inser att jag inte hade så mycket att säga med det här inlägget egentligen, men det är lite sällskapligt att sitta och skriva för sig själv när man är ensam i sitt lilla rum.
Ibland när jag har ätit får inte magen plats i skinnet och allt trycker på lungorna. Satte mig upp och nu går det bättre :)
Det börjar bli mer och mer stress på jobbet nu, vilket än så länge känns ganska kul även om det inte är 100% under kontroll. Det har slutat kännas skönt att gå på mammaledighet, är rädd att jag inte ska kunna släppa jobbet och fokusera på det jag ska. En kollega verkade anta att jag skulle vara med på ankomsterna som är en vecka innan BF, men det vill jag verkligen inte, tänkte ju gå på ledighet en vecka innan. Det beror ju mycket på pendlingen, känns inte bra att pusha sig för mycket precis innan för jag tror det kommer bli dåligt för mig. Vill ha en viss tid på mig att förbereda mig mentalt men även få ordning hemma så vi kan känna oss redo att ta emot en liten kotte. Hade vi bott i Umeå hade det varit en annan sak för då hade jag haft mer tid för sånt. Sen vet man ju aldrig när bebben verkligen kommer, finns ju ingen inbyggd timer direkt.
Det är väl bra att man har ett jobb man är engagerad i men inte när man slutar känna skillnaden på vad som verkligen betyder något och vad som betyder mycket mindre. Både jag och Hannes börjar vara sugna på att flytta tillbaka till Umeå. Finns många fördelar med Skellefteå men jag tror att vi i längden blir lyckligare i Umeå där vi har majoriteten av vårt umgänge. Det kommer att ordna sig med jobb och boende och sånt bara vi tar ett beslut om vart vi ska "rota oss".
Inser att jag inte hade så mycket att säga med det här inlägget egentligen, men det är lite sällskapligt att sitta och skriva för sig själv när man är ensam i sitt lilla rum.
Kommentarer
Postat av: Anna
Jag rekommenderar att gå ifrån jobbet 2 veckor innan BF. För mig var det heelt perfekt iafl. Man hann vila upp sig lagom och hann tom bli lite smårastlös (vilket är bra!)
För när bäbben väl är ute, då kommer du uppskatta den där rastlösheten och den eventuella tristessen du hade dagarna innan bäbisen kom.
Och hur mkt du än känner dig "Skyldig" att vara jobbet till lags osv. Tänk då på att du villar upp dig för din bäbis skull och din bäbis är PRIO 1! ;)
Trackback
